Iä Cthulhu F'htagn!
Många är de författare och konstnärer som säger säg ha fått inspiration till sina verk från drömmar och många gånger stöter man på litteratur eller konst som är så nyskapande eller träffande att man nästan kan tro att skaparen i själva verket bara var ett medium, en kanal för någon eller något utomstående - ett högre icke-mänskligt väsen - ungefär som den musa som diktare i alla tidar har ansett sig ha. Däremot är det betydligt sällsyntare med skapare vars musa inte bara inspirerar honom eller henne själv utan en hel generation av författare. Ett sådant exempel i modern tid utgörs av H.P. Lovecraft.
Howard Phillips Lovecraft föddes 20 augusti 1890 i Providence, Rhode Island och ledde ett ganska ointressant liv. Han var övertygad ateist och skeptiker, något som rimmar ganska illa med den inspiration som hans berättelser har kommit att bli för vissa. H.P. Lovecraft var nämligen inte bara en skräckförfattare: han var skapare av en hel mytologi som har lånats, omskrivits, stötts och blötts av ett otal skräckförfattare, filmmakare, musiker och t.o.m. magiker genom åren.
Mytologin, ofta kallad Cthulhu-mythoset efter en varelse med samma namn, kan sägas ha kommit till i och med en mardröm som fick Lovecraft att skriva novellen Nyarlathotep. Efter denna följde en rad skräckinjagande berättelser om en uråldirg ras av utomjordiska varelser som skapade mänskligheten, och om ondskefulla gudar som ständigt hotar att förgöra den. En central del av många av novellerna är svartkonstboken Necronomicon som bl.a. innehåller ritualer för att åkalla dessa mörka gudar. De främmande varelser som beskrivs i berättelserna har oftast ett helt omänskligt utseende, såsom t.ex. den bläckfiskhövdade, drakliknande Cthulhu. En annan central aspekt av Lovecrafts historier är den hopplöshet (och inte sällan det vansinne) som överväldigar protagonisterna när de inser att mänskligheten är oändligt svag och helt chanslös mot den uråldriga ondska som dominerar universum.
H.P. Lovecraft kan egentligen inte sägas ha varit en särskilt skicklig författare rent litterärt. Hans stil är enligt mig något för stel och pompös (till skillnad från t.ex. undertecknads :p ) och han tillgriper allt som oftast uttryck som "onämnbar" och "formlös" för att ersätta beskrivningar som ändå inte skulle kunna uttryckas i ord. Men det är inte hans skrivkonst som utgör novellernas storhet, det är snarare det nyskapande och otäckt övertygande mythoset som ter sig som helt stilbildande. Det har som sagt inspirerat väldigt många olika konstnärer och skapare, för att inte tala om de ockultister som betraktar Lovecraft som en slags ofrivillig profet och gör sitt bästa för att återskapa och utöva innehållet i t.ex. den ökända Necronomicon (som aldrig skrevs av Lovecraft själv). Detta har exempelvis gett upphov till den så kallade Simon Necronomicon som understryker mythosets koppling till sumerisk mytologi. Även vissa magiker som inte skulle tillskriva Lovecraft "profetstatus" använder Cthulhu-mythoset som inspirationskälla, helt enkelt eftersom det är så oerhört suggestivt och fyllt av mörk lockelse. Den svartkonst som beskrivs i mythoset är oerhört farlig, eftersom den utsätter det mänskliga medvetandet för förbjuden kunskap som är så överväldigande att den nästan ofelbart leder till vansinne.
Detta är också den främsta tjusningen med H.P.Lovecrafts berättelser: en antydan att universum inte alls är en tom, kall plats fri från högre väsen och styrd av meningslös slump utan något mycket, mycket värre...

Andra bloggar om: Cthulhu, H.P. Lovecraft
Etiketter: ockultism, perspektiv


1 kommentarer:
*myspys* Du+jag+världens undergång i januari=sant?
Skicka en kommentar
<< hem